Mitt rop på hjälp

hittade en gammal fronda låt på mobielen, kunde lika gäran ha skrivit 
den själv .



mitt rop på, hjälp...

jag ställer frågor som alla vägrar svara på
jag får en karta, men inte vilken väg att gå
Min själ vill iväg här ifrån
En fånge länge nog, ska världen vara så?

mina känslor, vem skriver om sånt smörja
har väntat i 21 år på att livet ska börja
Kan inte ge tillbaks minnena som åren tog
En vilsen liten pojke som ligger och gråter blod

förtvivlad, fastspänd i en depression
jag vill av den här resan jag kunde ha bett min mor
hon pekade åt rätt håll, men jag vek av halvvägs
livet är ett minfält, långt ifrån en vallfärd

det är kallt här, och förtvivlan bara växer
vi röker bort vår sorg, men den slår oss dagen efter
Gud, ett litet fel så det blev igen
Jag är lyckojägaren som alltid lämnas tomhänt

Jag är glad utåt, men inåt ett uppror
Står vid gränslandet och missar mitt upprop
Fan! Var är ljuset? Vart är min livslust?
Vill födas på nytt, men kommer ut missfött

Jag måste börja lära mig att vårda sinnet
Sväljer min stolthet, tittar upp fast tårar rinner
Har lovat mindre, men nu ska jag hålla allt
Går ut på stridsfältet, upp med hakan, huvudet kallt

sommar i sunny beach

är det verkligen värt att skriva någonting när man måste lägga cencur på i princip
allt ? njaa tror det blir ganska torrt. nee faktiskt kan jag inte berätta någonting
annat än att jobbet börjar gå bättre nu. något personligt som kan användas emot
mig då ?

nej vi skippar det ;)


ska börja ta lite bilder nu, kanske man kan lägga in dem här istället ?

men självklart blir de också de torra bilderna för när jag kommer hem kommer

livet inte alls vara lika avslappnat och härligt och underbart som här ;D


puss


RSS 2.0